Det begynner nå å nærme seg tiden da Sverige skal få et nytt kristent trossamfunn. Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet og Metodistkyrkan blir etter alt å dømme til "Equmenia-kyrkan". Reaksjonene er mange, både positive og negative. Mange mener at de som kommer dårligst ut er baptistene. I et leserbrev til den svenske Dagen er Sven Ekerby fra Östersund blant annet opptatt av spørsmålet om dåpen og gir nok uttrykk for hva mange mener og føler blant svenske baptister i denne tiden. Han skriver:"Det är dessutom så att Metodistkyrkan praktiserar barndop, Baptistsamfundet enbart troende och Missionskyrkan både och. Det är inte svårt att inse konsekvensen av sammangåendet. Att man som baptist kommer att närvara när småbarn döps, en handling enligt mig som saknar stöd i Bibeln. Alltså tre samfund med olika tolkningar av det Jesus klart och tydligt sagt om dopet.
Risken är uppenbar att baptister söker sig till döparsamfunden, bland annat Evangeliska frikyrkan. Ett samgående betyder ett utplånande av vårt äldsta frikyrkosamfund, baptisterna, därtill föregångare till hela frikyrkligheten i vårt land.
Är det aktning och respekt för pionjärerna, som fick utstå så mycket av förföljelse och till och med avtjäna fängelsestraff för sin baptistiska tro? Och är det aktning och respekt för oss som på det lokala planet inte alls hängt med i den här processen? Det luktar toppstyrning. Ekumenik är helt rätt, men inte samgående av tre samfund med helt olika teologiska tolkningar av Bibeln."
Du kan lese mer om saken her:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=255360
3 kommentarer:
Slik logoen er utformet og med dette fargevalget ser det ut som en forening for feminister.
Hur tänker du själv här? Kan man dela gemenskap trots olika syn på när dopet bör ske? Kan man acceptera varandras dop även om det skett/sker på ett annat sätt än det man själv förordar? Jag läste själv insändaren som du refererar till och jag kan förstå problematiken, men kände mig lite illa berörd av tvärsäkerheten över att göra det enda rätta. Jag är själv med i en församling som sedan 20 år hör till just de här tre samfunden och är vana att leva med dubbel dopsyn och det är verkligen inget problem. //Maria
Jeg har ikke noe problem med å dele fellesskap med kristne av annen overbevisning enn meg selv, og gjør det i mange ulike sammenhenger. Jeg inviteres ofte som taler i menigheter som står for annet dåpsyn enn meg selv, og ville aldri funnet på å tale om mitt syn i slike sammenhenger med mindre jeg var invitert til å tale om det.
Men jeg ville nok hatt problemer med å være medlem av en forsamling som ser så forskjellig på dåpen som spedbarnsdåp og troende dåp representerer. Det handler ikke bare om dåpsformen og dåpstidspunktet, men også om dåpsinnholdet og teologien rundt dette. Hva skal en slik menighet lære? Hva skal det undervises om fra talerstolen? At begge syn er riktig? Eller taler man ikke om det i det hele tatt?
Legg inn en kommentar